 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
Det fanns en tid...
Dags för en fest med sång, vin och äppelpaj?
Det fanns en tid när alla visste vem Axel Öman var. Just den här tiden reste jag runt och sjöng på äldreboenden och dagverksamheter i Sörmland. Vilken fantastisk tur jag hade! Det begrep jag förstås inte då - utan först senare.
Alla jag träffade under våra sångstunder hade gått i den svenska folkskolan, oftast bara sex år. Alla hade fått lära sig psalmverser utantill. Och inte bara det! Alla kunde sjunga med i Fjäriln vingad, Vi gå över daggstänkta berg, I sommarens soliga dagar och många, många fler sånger (de flesta hade de inte fått lära sig i skolan).
Så när jag undrade om någon visste namnet på en sjöman som hette Axel i förnamn sa alla i kör: ÖMAN! – och såg väldigt nöjda ut. Inte oväntat visste också alla att denne Öman hade mössan käckt på svaj och att han i övrigt var klädd i blå kavaj. Att hans älskling hette Maj var förstås också bekant för alla, liksom att hon tidigare varit förlovad med en som var malaj. En lite udda kunskap kan man tycka…själv kunde jag bara första versen och refrängen men jag fick snart reda på att Axel vid hemkomsten från Manchester bjöd sin Maj på både vin och äppelpaj.
Nu fick jag också veta att Axel svor trohet till sin älskling i maj - men att han redan månaden efter, i juni, seglade direkt ner till Shanghai. Där bar det sig inte bättre än att en annan tös fick både vin och äppelpaj. Hur Maj fick reda på det här är väl oklart, men att hon gick sörjande omkring på kajen är helt klarlagt. Detta dessutom med tårar rullande på kinden och risk för att drulla i vattnet från nämnda kaj.
Nåväl, Axel lämnade barn och maka och for till Paraguay. Tillbaka till Sverige kom han tyvärr inte eftersom han i sista versen slöks av en haj.
Jag citerar: ”Så går det varje sjöman allt uti blå kavaj som är så falsk som Öman var mot sin älskling Maj!”
Det var rätt åt honom!
Det var den vanligaste kommentaren efter sången och det verkade alla runt kaffebordet vara ganska ense om. Även i sista refrängen gick dock vågorna som vanligt på havet, stjärnorna stod på himlen, barometern föll och seglen slog – och Atlanten var böljande blå.
Anders Berglund
| |
Sjung med Harry!
 |
 |
Sången om Axel Öman är skriven 1922 och heter faktiskt Skepp som mötas.
Texten är skriven av Valdemar Dahlquist och musiken av Fred Winter.
Vill ni sjunga sången tillsammans med Harry Brandelius?
Det tror jag att han skulle ha gillat.
Skepp som mötas finns med Harry Brandelius på både Youtube och Spotify.
Ni kan också lyssna direkt om ni klickar på knappen här nedanför.
Vill ni ha tillgång till texten?
 |
| |
| |
| |
 |
| |
För att göra både sången och tillfället rättvisa:
Recept på äppelpaj Förslag på vin
Äppelpaj Fyllning: Skölj, kärna ur och dela äpplena i bitar, ca 1x1 cm. Lägg dem i smord ugnssäker form. Strö över socker och kanel och blanda runt. Pajdeg: Blanda de torra ingredienserna till pajdegen. Arbeta in matfettet till en deg. Bred ut degen till ett lock och täck äpplena med det. Grädda i 225°C, 25-30 min tills den är gyllenbrun. Servera med glass eller vaniljsås + valfritt vin |
Vin till äppelpaj Tokajer Disznókö Tokaji Late Harvest 2015 (2748) Disznoko, Tokaj Ungern Druvor: Furmint Smak: Söt, medel/fyllig. Fruktig, balanserad, ren, rik, smak av mogna äpplen, med inslag av tropisk frukt. Lång eftersmak. |
| |
DN - Namn och Nytt - 2025-08-15
| Musik att minnas www.musikattminnas.se |