 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
Favoritmusik
Under de år jag själv åkt runt och sjungit på äldreboenden,
gruppboenden och dagverksamheter har jag sett vilken positiv
inverkan musiken haft - både på boende och personal.
Det verkar som om det här är uttryck för åtminstone två olika
slags grundläggande behov som vi människor har:
a) Vi mår bra av musiken i sig
b) vi mår också bra av att samlas och sjunga i en grupp.
Glädjande nog fungerar musiken lika bra bland både unga
och gamla - och likaså bland både friska och sjuka.
Många av mina egna slutsatser kring hur sång och musik
påverkar oss har jag fått vetenskapligt bekräftade av
professor Töres Theorell genom hans bok Noter om musik
och hälsa.
Anders Berglund
Vi mår bra av musik...men det ska vara musik vi tycker om!
Musik har både sociala och biologiska effekter på oss människor.
Vi mår helt enkelt bra av musik. Men det ska vara musik vi tycker om!
Det ska också vara musik vid rätt tillfälle. Musik som vi inte tycker om
eller påtvingad musik har en direkt motsatt effekt på oss.
Alla människor påverkas av musik. Med hjälp av sång och musik kan vi
väcka både sinnen och minnen. Ofta kan vi också nå människor som vi
annars skulle haft svårt att få kontakt med.
Musiken har en unik förmåga att ta sig förbi vårt sociala pansar och
träffa vårt känsloliv. Därför är det viktigt att vi nalkas människor med
respekt och ödmjukhet.
Vad händer i kroppen?
Vad händer egentligen i kroppen när vi lyssnar till musik
vi tycker om? Det är faktiskt en massa bra saker.
Det vanligaste måttet är att studera pulsfrekvensen.
Vid rätt sorts lugnande musik sänks pulsen
- och vi slappnar av.
Om vi i stället lyssnar till glad och gärna också välbekant
musik händer det andra saker med oss. Först aktiveras
flera centra i hjärnan - och det i sin tur leder till att andra
delar av kroppen också stimuleras.
Det sker en aktivering av kroppens endorfiner, en ökning
av blodets koagulerbarhet och till på köpet en ökning av immunförsvarets aktivitet.
Genom musikens förmåga att nå centrala hjärnfunktioner,
även i en skadad hjärna, har sjukvården fått möjlighet att använda musik på flera olika vårdområden:
* inom demensvården
* behandling av strokepatienter
* behandling av förståndshandikappade personer
* smärtlindring
* i samband med operationer
Hjärtats nyckel
Hjärtats nyckel heter sång är namnet på en av Evert Taubes vissamlingar.
Det är en mycket välfunnen titel. Få saker kan som sång och musik väcka känslor och skapa gemenskap.
Med hjälp av välbekanta sånger kan vi sprida glädje och väcka minnen.
Ofta kan vi också nå människor som det är svårt att få kontakt med på annat sätt.
Inte minst bland människor med demenssjukdomar finns det många som kan ha
stor glädje av att träffas och sjunga välbekanta visor tillsammans.
Frågan är om det inte finns en reservnyckel till hjärnan också på samma nyckelknippa?
Det här är förstås både rätt och fel!
Forskningen visar att vi inte alls sjunger för hjärtat - utan för hjärnan!
Ljudimpulsen når först kopplingsstationen Thalamus, som ligger centralt placerad inne i hjärnan.
Thalamus skickar sedan impulsen vidare i hjärnan längs två olika vägar:
1) Dels skickas den en längre väg till den överordnade hjärnbarken och till flera
andra centra i hjärnan.
2) Dels skickas den via sin snabbkoppling direkt till Amygdala som hanterar våra känslor.
Hit når impulsen långt innan (bråkdelar av en sekund) den nått vårt medvetande i stora hjärnan.
Hjärnan och musiken
Finns det ett särskilt musikcentrum i vår hjärna?
- Nej, säger vetenskapen!
När vi lyssnar till musik aktiveras flera olika centra i våra hjärnor.
Ljudimpulsen når först thalamus som lite förenklat kan kallas för en omkopplingsstation.
Härifrån skickas impulsen vidare till olika delar av hjärnan.
Hörselbarken, motoriska barken, sensoriska barken och även synbarken berörs.
Hippocampus - där vårt minne för musik och musikaliska sammanhang aktiveras.
Lillhjärnan - som bland annat kontrollerar rörelser sätts också i arbete.
Även "känslohjärnan", bland annat amygdala får impulser och återkopplingar.
Genvägen
Musiken når olika delar av hjärnan med mängder av impulser och återkopplingar.
Allt sker förstås mycket snabbt.
Våra sinnen aktiveras.
Vårt minne aktiveras.
Vi vill kanske stampa takten eller rentav dansa när vi hör musik.
Det intressanta är är att det också tycks finnas en speciell snabbkoppling för musik.
Den går direkt till känslohjärnan via örat och thalamus. Den här genvägen berör inte
vårt intellekt, som värderar och återkopplar signaler från andra delar av hjärnan.
Musik har en alldeles unik förmåga att ta en genväg in till vår känslohjärna -
utan att besvära vårt intellekt i någon högre grad. Det betyder att även om våra hjärnor
är lite skadade (av demens eller stroke t.ex) kan musiken träffa vår känslohjärna utan att
beröra intellektet.
Via den här genvägen kan musiken nu aktivera många hjärnfunktioner som vi inte skulle ha
nått om vi gått den långa vägen.
Thalamus och Amygdala
Thalamus och Amygdala - det låter nästan som ett antikt kärlekspar.
De har också mycket riktigt ett särskilt och nära förhållande till varandra.
”Kopplingsstationen” Thalamus
Thalamus tar emot alla sinnesintryck - utom lukten som har en egen väg.
Allt vi ser, hör eller känner når först Thalamus. Härifrån kopplas signalerna
vidare till olika delar av hjärnan. Man kan likna Thalamus vid en kopplingsstation
som fördelar syn- hörsel- och känselintryck till sina respektive centra i hjärnan.
”Känslopaketet” Amygdala
Strax nedanför ”kopplingsstationen” Thalamus är Amygdala belägen. 
Amygdala består egentligen av flera olika delar som vi lite förenklat
kan kalla för ”känslohjärnan”. En av de senaste landvinningarna inom
hjärnforskningen är upptäckten att det finns en ”snabbkoppling”
mellan Thalamus och Amygdala. Amygdala förbereder också kroppen
för handling genom att justera blodtryck, andning och hjärtverksamhet
som behövs för att sätta kroppen i larmberedskap.
Gunnar Wiklunds direkta inverkan på hjärnan
Tillsammans började vi sjunga en Wiklundssång:
Vi ska gå hand i hand genom livet du och jag.....
- Åh, sa en i gruppen jag minns, jag minns!
Så blev det tyst en stund och så kom ett förtvivlat:
- Jag kommer inte ihåg vad jag minns!!!
Vi fortsatte i sången......om det händer ibland att vi ledsnar du och jag...
- Jo, nu minns jag! Det var på västkusten under semestern.
Då hörde jag den här sången första gången!
Först kommer känslan - sedan intellektet.
Ormen och slangen
Förhållandet mellan Thalamus, Amygdala och Cortex (hjärnbarken) återges här som ett skådespel.
Aktörerna är:
Thalamus: Kopplingsstation som fördelar sinnesintryck
Amygdala: Känslopaket, redo för snabba åtgärder
Cortex: Överordnad beslutsfattare (när den hinner med)
Ormen och slangen är tyvärr en sann historia som jag hoppas är ursäktad vid det här laget.
Det har faktiskt gått några år...
Scenen är ett växthus i en plantskola tidigt på våren.
In i växthuset kommer en kvinna som är lite rädd för ormar.
Hon ser sig omkring och upptäcker....En orm!!!!!
Synintrycket behandlas blixtsnabbt av Thalamus.
Härifrån går signalen snabbaste vägen till Amygdala för omedelbar åtgärd.
Amygdala - En orm! Fort härifrån!!!
(Men signalen hinner nu även fram till den överordnade hjärnbarken för vidare bearbetning.)
Cortex - Det är ingen orm! Hur troligt är det? Det är förstås en vattenslang som ligger hoprullad.
Jag är ju i ett växthus! Nu får jag verkligen skärpa mig!
Kvinnan lugnar sig så pass mycket att hon stannar kvar i växthuset.
Hon ställer sig faktiskt mitt i slangrullen och säger:
- Vad otäckt! Att ni har en slang här som ser ut precis som en orm!
- Vilken slang? Säger växthusarbetaren.
Och den här gången hinner hjärnbarken inte med alls!
Amygdala - Det är en orm!!!!! Fort härifrån!
Med hjälp av Amygdala aktiveras nu samtliga flyktmekanismer hos kvinnan.
Adrenalinet sprutar och musklerna aktiveras.
Med ett jätteskutt hoppar hon över två lådor med röda pelargonier.
Redan i luften har Cortex hunnit bearbeta situationen.
När kvinnan landat på andra sidan av blomlådorna säger hon förläget:
- Vad fånig jag är! Jag visste ju att det var en slang!
Redan de gamla grekerna...
Under antiken började man formulera idén om att det finns
en växelverkan mellan kropp och själ. Vi vet att en stor del
av läkarnas syssla var att upplysaom en riktig livsföring för
att bevara hälsan.
Det handlade inte bara om att äta sunt, det fanns också
en självklar föreställning om att stärka själens försvar för
att hindra kroppsliga sjukdomar.
Kulturaktiviteter var här en given ingrediens och musiken
hade en grundläggande funktion inom detta system.
Musikens påverkan ingick också i grundutbildningen för
läkare under medeltiden.
Om just detta med musikens stora påverkanskraft
på själen,hade man intressanta tankar under antiken.
Musiken var uppbyggd runt samma talförhållanden
som grunden i hela universum. Därför avspeglade
harmonisk musikharmonin i kosmos, menade man.
Man kunde därmed“stämma” människans själ med musik.
Disharmoni kunde omvandlas till harmoni.
Grekiska legender berättar om Orfeus, som med sin lyra
förtrollade vilda bestar och lugnade oroliga sinnen.
Homeros rekommenderade musik mot negativa känslor
och läkaren Asklepiades från Bitynien, 100 år f Kr, påstås
ha använt musik för att bota sjukdomar i örat och ha
föreskrivit användandet av en trumpet, trakterad på
frygiskt vis, på de angripna kroppsdelarna för att bota ischias.
Demokritos ansåg att många sjukdomar kunde botas med hjälp av de melodiösa tonerna från en flöjt
och Pythagoras påstås ha använt sig av sånger för att bota nervösa sjukdomar.
Platon gick så långt att han sammanband musiken med hela nationers framtida välstånd.
Aristoteles menade att den renade känslorna och hans namnkunnigaste lärjunge, Alexander
den Store, använde musik för att göra sina trupper stridsdugliga och även för att lugna dem
efter striden.
Källa: Sökandet efter den förlorade harmonin - Andrew Rooke
| Musik att minnas www.musikattminnas.se |