Hem Årsmedlem Sångskatten Musikfrågesport Ordflätor Sjung! Kontakt
Allt har sin tid Vet du inte vem Evert Taube är??? Äldreomsorgen

Har du en telefon med Spotify?

Har du egna spellistor som du brukar lyssna på?

Telefonen ger oss en möjlighet att kunna få höra "vår egen musik".

Det kan vara dragspel, schlager, jazz, klassiskt eller något helt annat -

vi kan välja vad vi vill.

Tänk då om alla gamla på din avdelning kunde få möjlighet att skapa

sin egen spellista? 

Vi har alla vår egen musiksmak och våra egna favoritartister. Sånger som

betytt särskilt mycket för oss väcker minnen. I en blink kan vi flyttas tillbaka

till en tid för länge sedan och en värld vi nästan glömt.

Att sjunga och lyssna till sånger från barndomen och ungdomen är lite

grann som att åka tidsmaskin. Var och en av oss har sin en biljett med

egna destinationer. Det är spännande, för du kan aldrig vara riktigt säker

på var du hamnar…

Annas spellista

Genom att slå oss ned och prata med både Anna och hennes anhöriga

kan vi få fram vilken musik som betytt mycket för henne. Det kanske tar

ett tag, men efter en tid kan vi skapa en egen spellista för Anna i telefonen.

Så går det kanske några år. Anna blir äldre och sjunker djupare ner i sin sjukdom. Du byter kanske jobb och chefen har också slutat. Det blir nya människor runt Anna. Hon kanske inte säger så mycket längre och det

blir allt svårare att få kontakt med henne.

Då finns Annas spellista dokumenterad i hennes handlingar.

Kanske skulle sångerna i den kunna vara en nyckel för att hitta tillbaka till Anna?

Jag har skrivit ihop lite mer om personliga spellistor och publicerat det på en sida jag kallat Favoritmusik.

                                

        Personliga spellistor - varför är det här viktigt?

Vi har alla vår egen musiksmak och våra egna favoritartister.

Sånger som betytt särskilt mycket för oss väcker minnen.

I en blink kan vi flyttas tillbaka till en tid för länge sedan och en värld vi nästan glömt.

Att sjunga och lyssna till sånger från barndomen och ungdomen är lite grann som

att åka tidsmaskin. Var och en av oss har sin en biljett med egna destinationer.

Det är spännande, för du kan aldrig vara riktigt säker på var du hamnar…

Den som vill och kan sammanfattar förstås sina egna musikval själv. Men - det kan också komma en dag när vi själva inte längre kan ge uttryck för våra egna musikaliska önskemål.

Då kan anhöriga och/eller personal ha stor nytta av den personliga spellistan.

                 Så här skulle Annas spellista kunna se ut till en början:

  

Så går det kanske några år.

Anna blir äldre och sjunker djupare ner i sin sjukdom.

Du byter kanske jobb och chefen har också slutat. Det blir nya människor runt Anna.

Hon kanske inte säger så mycket längre och det blir allt svårare att få kontakt med henne.

Då finns Annas spellista dokumenterad i hennes handlingar.

Kanske skulle sångerna i den kunna vara en nyckel för att hitta tillbaka till Anna?

     Vi mår bra av musik...men det ska vara musik vi tycker om!

Musik har både sociala och biologiska effekter oss människor. Vi mår helt enkelt bra av musik.

Men det ska vara musik vi tycker om!

Det ska också vara musik vid rätt tillfälle. Musik som vi inte tycker om eller påtvingad musik har

en direkt motsatt effekt på oss. Den musiken mår vi inte bra av!

Alla människor påverkas av musik. Med hjälp av sång och musik kan vi väcka både sinnen och minnen. Ofta kan vi också nå människor som vi annars skulle haft svårt att få kontakt med.

Musiken har en unik förmåga att ta sig förbi vårt sociala pansar och träffa vårt känsloliv.

Därför är det viktigt att vi nalkas människor med respekt och ödmjukhet.

Favoritmusik

Barndomens musik - vårt musikarv

Det verkar som om den musik vi minns bäst när vi

blir riktigt gamla och glömska är de sånger vi hörde

i barndomen och i skolan.

Den här musiken valde vi inte själva.

Det var föräldrar, lärare och andra vuxna

som bestämde över vår musikvärld.

Därför kan man säga att det här är vårt musikarv

- den del av vår sångskatt som vi har gemensam

med vår föräldrageneration.

Ungdomsåren - nu väljer vi själva

Ungdomsårens musik intar en särställning i vårt musikaliska minne.

Det är nu de allra flesta aktivt börjarvälja sin musik.

Just den här musiken vi mötte i ungdomen är en

viktig del av vår personlighet. Det kännssom om

det är vår egen musik - även om vi vet att vi delar

den med många andra som råkade vara unga just

när vi själva var det!

 

Favoritmusik är en kortfattad "musikjournal" till hjälp

för sökandet efter personlig önskemusik. Det är inte så lätt...

* Den som vill och kan sammanfattar sina egna musikval själv.

* Den som behöver hjälp kan få det i en grupp ​tillsammans med andra.

   Klicka på häftet för att läsa det!

           

    

Det kan komma en dag när vi själva inte längre kan ge uttryck för våra musikaliska önskemål.

Då kan anhöriga och/eller personal ha stor nytta av dokumentet.

Det i sin tur för det goda med sig att den som avskyr dansbandsmusik men älskar jazz kan få

lyssna till Ella Fitzgerald i stället för Vikingarna eller Schytts (och vice versa).

Alla gamla människor gillar inte dragspel - Elvis Presley, Bruce Springsteen, Bob Dylan och

Beatles har tusentals trogna lyssnare som säkerligen inte kommer att nöja sig med att lyssna

på Calle Jularbo och Göingeflickorna.

Dokumentet skapar en möjlighet för var och en av oss att kunna få höra "min favoritmusik" hela livet.

* Dragspel, schlager, jazz, klassiskt eller visor - här är alla val rätt och inga val är fel.

* Det finns ingen bättre eller sämre musik - det finns bara den musik vi själva vill höra.

                                                                *******

Genvägen

Musiken når olika delar av hjärnan med mängder av impulser

och återkopplingar. Allt sker förstås mycket snabbt.

Våra sinnen aktiveras.

Vårt minne aktiveras.

Vi vill kanske stampa takten eller rentav dansa när vi hör musik.

Det intressanta är är att det också tycks finnas en speciell snabbkoppling för musik

Den går direkt till känslohjärnan via örat och thalamus. Den här genvägen berör inte

vårt intellekt, som värderar och återkopplar signaler från andra delar av hjärnan.

Musik har en alldeles unik förmåga att ta en genväg in till vår känslohjärna -

utan att besvära vårt intellekt i någon högre grad. Det betyder att även om våra hjärnor

är lite skadade (av demens eller stroke t.ex) kan musiken träffa vår känslohjärna utan att

beröra intellektet.

Via den här genvägen kan musiken nu aktivera många hjärnfunktioner som vi inte skulle ha

nått om vi gått den långa vägen.

Keaton Davis

This is the story of my grandmother, Ruth.

Ruth is 1 of 5.3 million Americans suffering

from Alzheimer's disease. Her disease has

progressed to the point where she cannot

remember her daughter Holly's name.

Music seems to bring moments of clarity.

Music is Memory. Music is Hope.

Grand Prize Winner of the HOPE Film Festival.

                       

    

Katie Reed

Undergrad capstone for NAU public health students

Katie Reed, Kelsey Adams, Alyssa Trinidad, and

Kassidy Mcafee. This was a health promotion

program that used music therapy with dementia

and Alzheimer's patients to increase emotional

wellness and memory recall.

                       

         Musik att minnas     Källslätten 12    647 91 Mariefred         anders.berglund@musikattminnas.se      www.musikattminnas.se